Gulaza

8/2

Gulaza

Fotograf: Benjamin Lidsky

De judisk-jemenitiska kvinnornas längtansfyllda sånger, fyllda av mystik, tro och oändligt vacker poesi, framförs denna kväll i passionerade tolkningar av kvartetten Gulazas frontman Igal Gulaza. Sånger som gått i arv från mödrar till döttrar och sällan, eller aldrig, nått utanför den slutna kvinnliga sfären. Iklädd traditionell jemenitisk kvinnodräkt, skapar Igal en dramatik som tar med publiken in i en fängslande värld av passion, dans, kärlek och längtan efter frihet. I Gulazas tolkningar kombineras sången med orientaliska stränginstrument, slagverk, cello och gitarr.

När staten Israel bildades 1948 emigrerade många judar från Jemen dit. Då hade judar levt i Jemen under tusentals år och utvecklat en stark och stolt tradition som de tog med sig till det nya landet. Kvinnosångerna sjöngs på arabiska då hebreiska betraktades som det heliga språket och ett privilegium som endast var förbehållet män. De sjöngs traditionellt i hemlighet av kvinnor som tvingats in i äktenskap.

Igal Gulaza, själv uppvuxen i den judisk-jemenitiska kulturen, fascinerades tidigt av den dolda världen och har ägnat år med att studera de traditionella sångerna. Att bryta mot oskrivna regler, flytta gränser och utmana normer har blivit synonymt med Gulaza, vilket blir extra tydligt när han framför de traditionella ”kvinnosångerna” på arabiska med sensuell utstrålning och scenisk självklarhet.

Gulaza har turnerat flitigt i Europa och Asien de senaste åren och fått stor uppmärksamhet för sina tolkningar av de jemenitiska sångerna, inte minst efter en omtalad konserten på Urkultfestivalen 2018, som också spelades in och sändes i Sveriges Radio P2

På scen:
Igal Gulaza – sång och slagverk
Yair Hashachar – gitarrer
Leat Sabbah – cello
David Dagmi – cümbüş och slagverk

De judisk-jemenitiska kvinnornas längtansfyllda sånger, fyllda av mystik, tro och oändligt vacker poesi, framförs denna kväll i passionerade tolkningar av kvartetten Gulazas frontman Igal Gulaza. Sånger som gått i arv från mödrar till döttrar och sällan, eller aldrig, nått utanför den slutna kvinnliga sfären. Iklädd traditionell jemenitisk kvinnodräkt, skapar Igal en dramatik som tar med publiken in i en fängslande värld av passion, dans, kärlek och längtan efter frihet. I Gulazas tolkningar kombineras sången med orientaliska stränginstrument, slagverk, cello och gitarr.

När staten Israel bildades 1948 emigrerade många judar från Jemen dit. Då hade judar levt i Jemen under tusentals år och utvecklat en stark och stolt tradition som de tog med sig till det nya landet. Kvinnosångerna sjöngs på arabiska då hebreiska betraktades som det heliga språket och ett privilegium som endast var förbehållet män. De sjöngs traditionellt i hemlighet av kvinnor som tvingats in i äktenskap.

Igal Gulaza, själv uppvuxen i den judisk-jemenitiska kulturen, fascinerades tidigt av den dolda världen och har ägnat år med att studera de traditionella sångerna. Att bryta mot oskrivna regler, flytta gränser och utmana normer har blivit synonymt med Gulaza, vilket blir extra tydligt när han framför de traditionella ”kvinnosångerna” på arabiska med sensuell utstrålning och scenisk självklarhet.

Gulaza har turnerat flitigt i Europa och Asien de senaste åren och fått stor uppmärksamhet för sina tolkningar av de jemenitiska sångerna, inte minst efter en omtalad konserten på Urkultfestivalen 2018, som också spelades in och sändes i Sveriges Radio P2

På scen:
Igal Gulaza – sång och slagverk
Yair Hashachar – gitarrer
Leat Sabbah – cello
David Dagmi – cümbüş och slagverk

De judisk-jemenitiska kvinnornas längtansfyllda sånger, fyllda av mystik, tro och oändligt vacker poesi, framförs denna kväll i passionerade tolkningar av kvartetten Gulazas frontman Igal Gulaza. Sånger som gått i arv från mödrar till döttrar och sällan, eller aldrig, nått utanför den slutna kvinnliga sfären. Iklädd traditionell jemenitisk kvinnodräkt, skapar Igal en dramatik som tar med publiken in i en fängslande värld av passion, dans, kärlek och längtan efter frihet. I Gulazas tolkningar kombineras sången med orientaliska stränginstrument, slagverk, cello och gitarr.

När staten Israel bildades 1948 emigrerade många judar från Jemen dit. Då hade judar levt i Jemen under tusentals år och utvecklat en stark och stolt tradition som de tog med sig till det nya landet. Kvinnosångerna sjöngs på arabiska då hebreiska betraktades som det heliga språket och ett privilegium som endast var förbehållet män. De sjöngs traditionellt i hemlighet av kvinnor som tvingats in i äktenskap.

Igal Gulaza, själv uppvuxen i den judisk-jemenitiska kulturen, fascinerades tidigt av den dolda världen och har ägnat år med att studera de traditionella sångerna. Att bryta mot oskrivna regler, flytta gränser och utmana normer har blivit synonymt med Gulaza, vilket blir extra tydligt när han framför de traditionella ”kvinnosångerna” på arabiska med sensuell utstrålning och scenisk självklarhet.

Gulaza har turnerat flitigt i Europa och Asien de senaste åren och fått stor uppmärksamhet för sina tolkningar av de jemenitiska sångerna, inte minst efter en omtalad konserten på Urkultfestivalen 2018, som också spelades in och sändes i Sveriges Radio P2

På scen:
Igal Gulaza – sång och slagverk
Yair Hashachar – gitarrer
Leat Sabbah – cello
David Dagmi – cümbüş och slagverk

De judisk-jemenitiska kvinnornas längtansfyllda sånger, fyllda av mystik, tro och oändligt vacker poesi, framförs denna kväll i passionerade tolkningar av kvartetten Gulazas frontman Igal Gulaza. Sånger som gått i arv från mödrar till döttrar och sällan, eller aldrig, nått utanför den slutna kvinnliga sfären. Iklädd traditionell jemenitisk kvinnodräkt, skapar Igal en dramatik som tar med publiken in i en fängslande värld av passion, dans, kärlek och längtan efter frihet. I Gulazas tolkningar kombineras sången med orientaliska stränginstrument, slagverk, cello och gitarr.

När staten Israel bildades 1948 emigrerade många judar från Jemen dit. Då hade judar levt i Jemen under tusentals år och utvecklat en stark och stolt tradition som de tog med sig till det nya landet. Kvinnosångerna sjöngs på arabiska då hebreiska betraktades som det heliga språket och ett privilegium som endast var förbehållet män. De sjöngs traditionellt i hemlighet av kvinnor som tvingats in i äktenskap.

Igal Gulaza, själv uppvuxen i den judisk-jemenitiska kulturen, fascinerades tidigt av den dolda världen och har ägnat år med att studera de traditionella sångerna. Att bryta mot oskrivna regler, flytta gränser och utmana normer har blivit synonymt med Gulaza, vilket blir extra tydligt när han framför de traditionella ”kvinnosångerna” på arabiska med sensuell utstrålning och scenisk självklarhet.

Gulaza har turnerat flitigt i Europa och Asien de senaste åren och fått stor uppmärksamhet för sina tolkningar av de jemenitiska sångerna, inte minst efter en omtalad konserten på Urkultfestivalen 2018, som också spelades in och sändes i Sveriges Radio P2

På scen:
Igal Gulaza – sång och slagverk
Yair Hashachar – gitarrer
Leat Sabbah – cello
David Dagmi – cümbüş och slagverk